Balans i livet
Under många år har jag och andra pratat om vikten av att ha en god balans i livet och mellan arbete och fritid. Det låter klokt och bra eller hur, men hur vet vi att vi har en god balans? Är det en känsla, upplevelse, går det att mäta och vem avgör om vi har en god balans? Jag ser framför mig en person som går på en smal lina över ett högt stup utan skyddsanordning med flera åskådare som står med andan i halsen och tittar på. Har vi balans när vi går på den där linan utan att trilla ner? Ja, uppenbarligen är det så. Är verkligen livet så sårbart och är gränsen mellan balans och obalans så hårfin som en tunn lina?
Om vi utgår från arbetstidslagen eller kollektivavtal så kan man tolka att balans uppstår när vi arbetat ett visst antal timmar i veckan och ägnar resterande tid till vårt privatliv. Vi har anpassat oss till den konstruktionen och vi reagerar när någon eller vi själva arbetar mer eller övertid. Det innebär i praktiken att tid från fritiden används till arbete och genom det skapas en obalans. Tiden för återhämtning minskas och risken för konsekvenser i måendet ökar. Om detta dessutom sker flera gånger i veckan och återkommande under året är risken stor för att vårt mående försämras och livet och tiden med våra nära och kära minskas och påverkas. När någon blir sjukskriven eller arbetslös uppstår också en tydlig obalans. Människor spenderar mer tid utanför sin eller en arbetsplats och forskning visar tydligt att måendet påverkas negativt och snabbt i dessa situationer. Balans är alltså kopplat till tid och fördelning av tid men också till andra faktorer i sociala sammanhang som har betydelse. När människor blir sjuka eller arbetslösa förlorar de ett viktigt socialt sammanhang där bland annat tillhörighet, relationer och bekräftelse frodas och där ekonomisk trygghet och självständighet möjliggörs.
Ok, om vi då vet att en god fördelning av tid mellan arbete och fritid är att föredra så tenderar många att arbeta mer än de ska. Varför gör vi det? En del kanske flyr in i arbetsuppgifter på grund av situationer i privata livet. Andra har fastnat i en dålig vana, i de fall där det har blivit mer rutin än undantag. Kanske på grund av allt för höga krav på sig själv eller föreställningar om att verksamheten stannar eller faller ihop om jag inte ständigt är tillgänglig. Jag måste titta i mobilen hela tiden för att inte missa något eller direkt svara på frågor som kommer. Jag har inte hunnit med alla mina uppgifter. Ja, ni hör ju själv, hur galet det är. Om en verksamhet skulle falla ihop eller ständigt behöva dig som chef eller medarbetare, kan man fundera på hur hållbar verksamheten egentligen är. Blir man någonsin klar med sina uppgifter och vem har en tom "att göra lista" och vem har sagt att den ska vara tom? Ibland tror jag också att vi tenderar att göra oss mer märkvärdig, betydelsefulla och viktiga än vi egentligen är. Nu tänker någon, inte jag....men däremot kan jag tänka mig den och den tror det.......Ja, vem av oss vill inte vara unik. Men var beredd nu....vi, du och jag är ersättliga och vi är inte oumbärliga. Unika och värdefulla, ja det är vi däremot allihopa.
Att regelbundet eller varje gång berätta "det är mycket nu" eller "det är full rulle" skapar enbart en självuppfyllande profetia. Sanningar som inte är så sanna utan mer ett svar som förväntas när andra frågar, kopplat till en rad värderingar som enbart föder mer stress. Vad skulle hända med dig och den som frågar, om du valde att svara mer nyanserat nästa gång? Om sanningen är att det är fullt upp hela tiden, ja då är det dags att titta på och förändra er verksamhet. Har ni rätt resurser och andra förutsättningar i förhållande till uppgifter och arbetstid. Vilka deadlines har ni och är de realistiska? Hur är arbetet planerat, strukturerat, organiserat och hur gör ni prioriteringar? Vad behöver ni välja och välja bort?
Om du är chef och arbetar mycket övertid då kan du räkna med att dina medarbetare gör detsamma. Föregå som gott exempel genom att gå hem i tid och varför inte lite tidigare. Besluta dig för att din fritid används till det och inte arbete. När du har semester, ordna en ersättare och var ledig till 100 %. Ge förtroende och lita på dina kollegor, chefer och medarbetare som är i tjänst, de är proffs och fixar det, kanske till och med bättre än när du är på plats. Förmedla dina budskap och vikten av balans i livet så att dina chefer och medarbetare delar dem samt följer dina fotspår. Genom det skapar du en bättre balans i ditt liv och hjälper andra att göra detsamma.
Som jag ser det så har vi bara ett liv och det är det vi lever i just nu och förhoppningsvis en lång tid framöver. Tid som passerat kommer inte tillbaka utan finns enbart i minnesbanken. Utifrån det har det blivit allt viktigare för mig att värna om livet i sin helhet och att använda min tid klokt och till det som får mig, nära och kära att må bra. För mig handlar det också om att våga välja bort det som inte tillför något utan mer kostar viktig energi som kan användas till annat. Tid är trots allt det enda vi har och som vi har lika mycket av, oavsett vart vi befinner oss i världen. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att använda tiden. Att skapa ett liv i balans och harmoni är något som vi till stor del styr genom egna val och handlingar. Så, vad behöver du göra för att skapa en bättre balans i ditt liv?