Uttråkad, trött och less – JA, nu utmanas vår uthållighet

Är du trött på Coronanyheter, snacket om det och alla åtgärder som upprepas dagligen i alla kanaler? Är du redan less på att arbeta hemifrån och att se och mötas via digitala skärmar och ytor? Är du trött på alla uppoffringar som du gör för att göra rätt? Är du trött på att var hemma för att inte bli smittad eller för att undvika att smitta andra? Är du less på att tvätta händerna och sprita dem flera gånger om dagen? Jag gissar att många av er är det, kommer att bli det inom kort och under perioder. Du inte ensam, det är mänskligt och en av våra största utmaningar, i den här typen av situation och vid all typ av förändring. Vi har svårt att hålla i och hålla ut under en längre tid vid nya förändringar. Vi tröttnar fort och vill snabbt återgå till våra tidigare trygga rutiner och vanor. Varför är det så?

Ja, till att börja med är aktuell situation inget som någon av oss valt eller önskat. Det är en förändring som vi tvingas förhålla oss till genom en rad beteendeförändringar och åtgärder. Hjärnans viktigaste uppgift är att få oss att överleva och då vill den hushålla med energi. Förändringar kräver energi och ansträngning, ja du ser dilemmat. Situationen innehåller dessutom ett flertal hot som aktiverar vår kamp, flykt eller spela död funktion i hjärna. Förutom att viruset i sig och dess konsekvenser är hotfullt finns inga snabba lösningar i situationen, som vår hjärna gillar. Vi har svårt för långa processer, som dessutom är förenad med en rätt oklar framtid, med få förstärkningar i form av beröm eller positiv feedback. Det är snarare tvärtom, att det vi är van vid, begränsas eller helt upphör. En rätt knepig mänsklig ekvation. Vi har även svårt med situationer som vi inte kan kontrollera eller upplever kontroll över. Alla frågetecken som inte kan besvaras eller rätas ut, skapar osäkerhet och oro. Rekommendationerna som vi får är ett bra stöd i att guida oss i situationen. De är tydliga, enkla och något som vi kan göra i vår vardag. Det ger oss en viss trygghet och känsla av kontroll. Fokus ligger på konkreta beteenden, vilket är bra.

Så det är inte konstigt att vi tröttnar, blir less och uttråkade eller börjar tvivla eller ifrågasätt situationen. Det är mänskligt. Men det är nu som vi utmanas och behöver vara vaksamma på oss själva. För några av er är det kanske dags att ta sig i örat och påminna sig om varför vi gör det vi gör, för att undvika att bli slarvig eller strunta helt eller delvis i det vi kan göra för att rädda ditt eller andras liv. 

Hur kan vi då hjälper varandra att orka hålla i och hålla ut?

• Skapa rutiner och vanor utifrån det nya. Det skapar trygghet i vardagen, även om det är under en kortare period. Varför inte sätta upp små dagliga eller veckomål att sträva mot.
• Ge varandra daglig konkret positiv feedback på beteenden som följer rekommendationerna och andra beteenden som bidrar till positiv kraft och energi. Genom det förstärker vi beteenden vi vill se mer av och behöver. Gör det både privat och på arbetsplatsen. Det finns ingen risk för att göra det för mycket. Utifrån den rapportering som vi matas med vore det kanske bättre om vi fick återföring på hur många som tillfrisknat istället för hur många som dör, för det skulle förstärka det vi gör för att rädda liv, även om vi aldrig får svar på hur många som skulle ha dött om vi inte gjorde det vi gör. Det tror jag däremot att vi kan leva med.
• Följ upp hur dagen och veckan gått samt hur du och andra mår. Fira alla små och stora framgångar. Var extra noga med det. I pressade situationer finns en risk för att negativa beteenden förstärks, särskilt i omogna eller dysfunktionella grupper, var vaksam på det och prata om det, så att ni använder er samlade kompetens och kraft på ett konstruktivt sätt, när den nu behövs som mest.
  
• Följ nyheter om direktiv och förändringar, så att du kan göra anpassningar som behövs. Det räcker med en gång per dag, vila från alla andra flöden. Själv följer jag enbart presskonferensen klockan 14 eller nyheterna på kvällen och inte varje dag.
• Gör allt du kan för att leva som du brukar, utan att tumma på rekommendationerna. Sluta inte med allt, vilket kan vara en första respons på det som händer, utan gör det som går att genomföra, med anpassningar om och när det behövs. Om du måste sluta tillfälligt med något, ta fram ett alternativ eller substitut som fungerar, exempelvis börja löpträna istället för att gå till gymmet. Lägg fokus på det du kan göra och förhåll dig till det andra.
• Ta kontakt med människor i ditt nätverk bara för att du kan och bryr dig om dem. Peppa, stötta och ge varandra kraft och energi. Vi behöver det.
• Samtala om andra viktiga och oviktiga saker, så att ni vilar från aktuellt ämne.
  
• Våga blicka framåt och tiden efter att det här är över, så att ni inte äts upp av rådande läge. Det ger hopp, kraft och energi. Vad vill och ska ni göra då? Gör en strategisk plan. Har ni en sedan tidigare, återgå till den och revidera vid behov.
  

Kanske är det nu det mänskliga är viktigare än någonsin, för att vi ska orka hålla i och hålla ut och klara den här situationen så bra som möjligt. Vi kommer att befinna oss i olika faser genom hela situationen och går inte alltid i takt med varandras reaktioner och upplevelser. Det behöver vi se och förstå hos varandra. Var ärlig och möts där ni är och ta hjälp av varandra när orken och motivationen tryter, vilket den gör för oss alla. Lyssna till din inre kompass, stötta varandra och orientera dig klokt framåt, då klarar vi det bättre. Vi kanske pratar om några månader, sedan är det förhoppningsvis över.

Varje dag gör vi, du och jag, saker för att bidra och hjälpa till. En del av oss gör allt de kan för att rädda våra svårt sjuka medan vi andra hjälper till så att så få som möjligt hamnar i deras händer. Teamwork i stora mått, eller hur. Tillsammans är vi alla viktiga vardagshjältar och nyckelspelare! Det vi gör, har betydelse. Tack för du gör det du kan. Nu fortsätter vi framåt!